Trio slåss om Allsvenska guldet

Kvar på näthinnan när vi stänger Allsvenskan och växlar upp till internationell storfotboll borta i Ryssland; IFK Norrköpings och AIK:s underbart underhållande match på Friends (3-3) med offensiv fotboll och granna mål. Kanske vårens allra bästa halvlek (den andra) mellan två lag som tillsammans med Hammarby kommer att ”rejsa” mot guldet i höst. 

AIK:s Kristoffer Olsson firar sitt 1-0 mål mot IFK Norrköping på Friends Arena. Just Kristoffer är en av krönikören Åke Stolts favoritspelare i allsvenskan. Foto: Fredrik Sandberg, TT

Ingen typisk allsvensk match 2018, för det är många som svikit, mycket som knakat och alltför många fega spelare som räddar sitt eget skinn men riskerar för lite. Inte minst i Malmö.

Det är typiskt men inte alls oväntat, att lagen som dominerat i vår och lagt beslag på de tre första platserna i väntan på VM-uppehållet tillåter sig ha råd med lite extravagans.

Hamads nya vår

Hammarby är vårens stora, glada överraskning och mycket hänger samman med att Jiloan Hamad upplever en ny vår och påminner om den spelintelligenta, rörliga (i både intellekt och handling) figurant som hade en viktig roll när Malmö FF hade sin spelmässigt mjukaste och vackraste period (2008-2013) med SM-guld 2010 och 2013. 

Varje lag som vill bryta sig loss hur den segmenterade, styrda fotbollen till friare former, periodvis, för att överraska och chockera bör ha en spelare av Hamads kvalitet; rörlig, vaken för tillfälligheterna, pigg på upptåg, tillgänglig och bekväm både som uppassare och solist.

Nu kommer en sommar och ingen vet vad som händer. Men bedömt med vårens bortskämda ögon kan Hammarby mycket väl vinna det allsvenska guldet. 

Det våras för Thern

AIK och Norrköping, som gav oss en så sprakande halvlek på Friends, har också sina ”frispelare”. Jag är svag för AIK:s Kristoffer Olsson, inte minst nu när han med sitt spel visat att han i kunnande sprungit ifatt det självförtroende han alltid haft. Lite lagom Norrköpingskt uppnäst. 

Han har, som Hamad, den där svävande flykten, som en älva över ängarna, och det är behagligt att se en sådan gosse spela fotboll. Jag tycker att Janne Andersson borde unnat sig någon irrationell mönsterbrytare (Hamad) i sin VM-trupp. Men det är också det enda negativa jag har skrivit på fem år om den älskvärde Hr Andersson.

Och kanske är IFK Norrköping på väg att nu få in samma nödvändiga egenskap i sitt lag när Simon Thern håller på att infria det han gav löften om under sina två år (2012-2014) i Malmö FF. Då, när laget tog guldet 2013, var jag rätt säker på att jag i Jonas talangfulle son såg en blivande A-landslagsmittfältare inom några år. Inte så.

Karriären slog tvärstopp men nu trummar han på med de är löpstarka benen, fraktar bollen med fart i rätt riktning när alltför många bara bekvämar sig med sidleds- och bakåtpass för att skaffa sig alibi (”nej, jag tappade inte bort några bollar”). Fortsätter det så och brakar det loss fullkomligt för en av mina allsvenska favoriter - David Moberg-Karlsson - så kan IFK Norrköping öppna Östgötaporten för guldfest återigen. 

Trodde tidigt i våras att David skulle bli aktuell för VM-truppen - han har speeden, modet, en undanglidande elegans i sitt spelsätt - men det har blivit lite för få mål. Men han har ett tempo i sig som våra dagsaktuella landslagsforwards faktiskt saknar. 

Ovissheten i Östersund

Frågan är vad som kommer att hända i Östersund. Det är knappast till bygdens fromma det som väntar ordförande Daniel Kindberg. Vad det är vet bara de laglärde och det tillsammans med det faktum att succétränaren Graham Potter fått tillåtelse att diskutera en eventuell framtid hos (och med) Swansea gör att ovisshet är det ord som bäst täcker situationen i Östersund.

 Det är Kindberg och Potter som skapat Miraklet i Östersund (större än Storsjöodjuret alla dagar i veckan), det var jämtarna som till och med slog Arsenal på Emirates och den här våren väntade man lite extra på en allsvensk dominans. Den uteblev, klubben har repat sig men med osäkerheten kring den dynamiske envåldshärskaren Kindberg, Potter lockad av kraftigare plånböcker, försvarsgeneralen Papagiannoupoulos klar för FC Köpenhamn och rykten kring både Ken Sema och Saman Ghoddos, att de försvinner under sommaren, gör att frågan måste ställas; var det Frösöblomster som blommade ett par somrar eller…?

Misslyckandet i Malmö

Vårens misslyckande är naturligtvis det som utspelats i Malmö med två guldtränare sparkade efter varandra, några usla värvningar, en överskattad spelartrupp, ett vacklande försvar, ett uddlöst anfall och till synes ingen allvarligt menad satsning på ett slagkraftigt kvallag till Champions League. 

Det skall sägas; det är inte tillfälligheter, otur, en dålig tränare, skador eller andra undanflykter som skapat den kaotiska situationen. Laget är spelmässigt, tekniskt inte i nivå med det vi sett från topptrion Hammarby, AIK och Norrköping. Vårens examen mot Dalkurd (1-1) var en smärtsam påminnelse om att guld kan bli till sand fortare än man anar.

 Inte ens mot Allsvenskans sämsta lag lyckades Malmö etablera ett skapande spel. Var exakt det största felet ligger är svårt att säga. Laget är som en orkester utan både dirigent och arrangemang. Det är lösryckta bitar ur valfria stycken men ingenting hänger ihop. Och jag är inte säkert på att det är Daniel Anderssons mulna anlete och dova röst som kan väcka det som eventuellt finns dolt någonstans. Tabeller ljuger aldrig. Inte i Malmös fall heller. Haveriet snart fullbordat.

Elfsborg kan bättre

Örebro har överraskat med trevlig fotboll, Djurgården har sina toppar och dalar, IFK Göteborg ser emellanåt lite friskare ut än fjol men det är något stelt och otillräckligt över laget fortfarande och vägen tillbaka till absoluta toppen verkar lång. Stryk i Sundsvall nu senast.

Häcken spelar ibland sin sedvanligt underhållande fotboll men besvikelse nummer två (efter Malmö; dock inte alls lika monumental) är Elfsborg, klubben som exporterat flest spelskickliga mittfältstalanger av alla lag i Allsvenskan på senare år. Tycker fortfarande det finns både underhållningsvärde och tillräckligt bra spelare i laget för, låt oss säga ”topp sex”, men det är försvaret och självförtroendet som sviktar. 

Nu stänger vi den allsvenska butiken och hänger oss i rockskörten på Anderssonskans Janne och hoppas på att undrens tid icke är förbi.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Makthavarna i FIFA har tagit till sig av fotbollsdamernas kritik om snedfördelningen mellan damer och herrar i penningfrågan. Nu får damerna påökt men skillnaden mellan herrar och damer växer ändå.

Flera Premier League-klubbar fejkar sina publiksiffror avslöjar BBC, som har granskat samtliga PL-klubbar genom att jämföra klubbarnas officiella publiksiffra med den som polis och myndigheter har rapporterat.

 Som mest har en publiksiffra ”ökat” med upp till 12 000 åskådare den gångna säsongen. 

Ett nytt stipendium som ska premiera god laganda och sportsligt bemötande instiftas av Solna stad, för att fira AIK:s SM-guld och uppmärksamma klubbens insatser för ungdomsidrotten i staden.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

2 100 cyklister och 500 funktionärer cyklar sedan 17 år till Paris för att samla in pengar till Barncancerfonden. I år har Team Rynkeby samlat in 97,7 miljoner kronor. Totalt har de här motionscyklisterna fått in fantastiska 451 miljoner kronor!

Det är med stolthet som jag idag kan berätta för er att SVT utsetts till världens bästa sporttv-kanal! SVT tilldelas priset “TV SPORT EMOTION AWARD - The best Tv Sport Channel of the World” i kategorin ”Sport values of a TV programme” på sportfilmfestivalen i Milano den 17 november.

Festivalen är en av världens största och mest ansedda film- och TV-festivaler med fokus på sport,skriver Åsa Edlund, chef för SVT Sport om priset och äran.

Vi har slutat att förvånas över fotbollsstjärnornas enorma inkomster. Men det franska underbarnet Kylian Mbappés övergång från Monaco till Paris S G får den mest garvade att åtminstone höja på ögonbrynen.