NHL såg en ny affärsmarknad

Vi har hört det förut – bara de Olympiska spelen kommer till land där hockeyn (eller en annan sport) har stor tillväxtpotential, så kommer OS-turneringen innebära ett massivt uppsving. Det finns bara en hake. Det stämmer inte.
Nej, ishockey i Kina var inget som befolkningen tyckte var så intressant. Sporten har svårt att få fäste i Asien trots ambitiösa försök, inte minst av NHL. Foto: TT

 

Det blir ett stort intresse från ny publik, media, sponsorer och naturligtvis från massa nya killar och tjejer som kommer att vilja börja spela, men, nej, det gör det inte alls.

"The China factor"

I samband med förhandlingarna mellan det Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) och NHL/NHLPA om NHL-spelarnas vara eller inte vara i OS 2018 kom det upp något som kallas för ”the China factor”, d.v.s. att NHL inte skulle haft något emot att hoppa över turneringen i Sydkorea om två år men att med hull och hår åka till Kina 2022 för att erövra den kinesiska marknaden, som både är stor och ekonomiskt intressant.

Det är vad man drömmer om är att kineserna skulle börja älska sporten som praktiskt taget inte är existerande i landet, att medborgarna i det folkrika landet skulle börja köpa tröjor och souvenirer från NHL.com och att kinesiska TV-bolag skulle köpa rättigheter till NHL-matcher.

IIHF har ungefär samma förhoppningar, mindre vad gäller det kommersiella, men mer med betoning på att sporten ska utvecklas och att fler kineser än de 1,101 (IIHF:s egna siffror) – av en befolkning på över 1,3 miljarder – börjar lira hockey.

Och allt detta skulle ske bara så där för att världens bästa spelare kommer till Kina, spelar en turnering och åker hem efter två veckor.

Inte heller fäste i Japan

Senast det rådde en sådan uppsluppenhet inom hockeyvärlden inför en OS-turnering var 1998. Inte bara att det skulle bli spel i Nagano, i det kommersiellt starka Japan, utan det var ju här som NHL för första gången skulle stiga in. Optimismen var enorm. Inte bara Japan skulle erövras, utan hela Asien. NHL:s satsning på Nagano var minst sagt ambitiös.

Efteråt skulle det skördas. Japan skulle bli en stormakt i hockey, arenor skulle byggas, unga spelare skulle stå i kö till rinkarna, japanska investerare skulle gå in tungt in i hockeyklubbarna, sponsorer skulle få upp ögonen för denna världens snabbaste sport och pengarna skulle pumpas in.

IIHF bestämde i samma veva att Japan skulle få en sorts friplats i VM:s A-grupp (man kunde i praktiken inte åka ur även om man kom sist), allt för att sporten och det japanska landslaget skulle etableras på högsta nivå efter OS-succén.

Saknat konkret plan

Vi som beskådade detta på nära håll minns hur det gick. Det hände absolut ingenting. Så fort den siste hockeyspelaren hade lämnat Nagano, var entusiasmen som bortblåst och det enda som var kvar var den olympiska baksmällan. Japansk hockey gjorde inga framsteg, varken på det kommersiella eller sportsliga området.

Landslaget, med sin friplats i A-VM, blev bara sämre och sämre och 2005 fann IIHF det för gott att avsluta specialbehandlingen av Japan, varpå man naturligtvis åkte ur och japanerna har sedan dess inte varit i närheten av att ta sig upp igen. Under de sju friåren i A-gruppen vann Japan inte en enda match.

Felet de ansvariga begår är att de inte har någon konkret plan på hur man ska göra för att fånga upp den hajpen som ett OS för med sig. Problemet är oftast att alla de starka krafter i ett land som ansvarar för hockeyns utveckling är på något sätt involverade i OS-förberedelserna och har inte tid för annat. Det är här och nu som gäller. Ingen hinner planera för framtiden.

Lillehammer ett undantag

Man hoppas istället på mirakel, att sporten på något sätt skulle växa av sig själv efter att alla åkt hem. Man måste också komma ihåg att de enda som ge den nationella hockeyn en skjuts är de som till vardags jobbar med hockeyn i det landet, administratörer, ledare och tränare. Det kan varken IIHF eller NHL klara av.

Låt oss titta tillbaka på OS-turneringar som har hållits i modern tid i länder där hockeyn, vid tiden då OS hölls, hade utvecklingspotential.

Pucksporten fick ingen uppsving i gamla Jugoslavien i samband med Sarajevo 1984, Albertville 1992 innebar ingen kvalitetshöjning för fransk hockey och den italienska hockeyn blev om möjligt bara sämre efter 2006 Turin, och 1998 Nagano är redan nämnt.

Ett visst undantag var Lillehammer 1994 där det norska ishockeyförbundet på ett skickligt sätt lobbade för hållbara arenor som efter OS förblev ”levande” och hallen i Lillehammer blev hemvist för Norges Toppidrettsgymnasium (NTG) som sedan dess har fostrat flera stjärnor. 

Små förhoppningar

Men det är viktigt att påpeka att de positiva effekterna berodde på att norsk hockey utarbetade en plan i samband med OS och att de drev igenom den. De hoppades inte på att sporten skulle växa enbart tack vare OS-hajpen.

Vi hoppade över Calgary 1988, Salt Lake City 2002, Vancouver 2010 och Sochi 2014 eftersom hockeyn i Nordamerika och Ryssland är på den nivån att ett OS gör varken från eller till.

Så, vilka förhoppningar kan vi ha på att ett OS med NHL-spelare 2022 kommer att göra att hockeyn får fotfäste på denna världens mest expansiva marknad?

Svaret är nog: väldigt små.

Kinas herrlag ligger på en 37:e plats på IIHF världsranking, bakom Israel och Island, mellan Australien och Nya Zeeland. Ifjol åkte man ur det som motsvarar VM:s division IV efter att ha fått stryk mot Spanien, Serbien, Belgien, Nederländerna och Island, med sammanlagd målskillnad 6:24.

Jämför med basket

Kina åkte ner till division V, där man denna säsong kommer att matchas mot Israel, Mexiko, Nya Zeeland, Nordkorea och Turkiet. Ett Tre Kronor, utan en enda NHL-spelare, hade lätt gjort 25-0 på Kina idag.

Av de knappt dryga 1000 licensierade spelare man har i landet, är runt 220 seniorer. Hur man ur denna smala bas ska producera ett respektabelt landslag om sex år ter sig omöjligt. Om man då jämför med Lillehammer 1994, hade norsk hockey ett helt annat utgångsläge för dryga 20 år sedan än vad Kina har idag.

Mycket har gjorts av att KHL har expanderat med ett kinesiskt lag, Kunlun Red Star, men där återfinns enbart två spelare som med mycken god vilja kan kallas kineser och flera av deras hemmamatcher beskådas av färre än 1000 personer.

NHL tittar väldigt ofta på vad basketligan NBA gör och de har lyckats få en publik i Kina, men det finns enorma skillnader mellan kinesisk hockey och basket. Fastän det kinesiska basketlandslaget är medelmåttigt, är sporten stor i landet, man har en välorganiserad och populär liga och Kina har producerat NBA-spelare, med Yao Ming som den mest kände.

Med andra ord behövs närmast ett mirakel för att hockeyn ska bli en populär sport i Kina något som är en förutsättning för att OS-turneringen ska ge de effekterna som IIHF och NHL hoppas på. Mirakel i samband med OS-hockeyn har visserligen inträffat, 1980 i Lake Placid. Men detta är story för en annan dag.

Szymon Szemberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Den allsvenska säsongen har inte ens börjat, men AIK Fotboll skördat redan segrar, Försäljningen av mittfältaren Kristoffer Olsson innebär intäkter till klubbrn på rut 30 miljoner kronor. Nu kommer rapporter om att klubbens försäsongströja sålt slut i rekordfart.

Den världsberömde författaren Mark Twain skrev: ”Ryktet om min död är starkt överdrivet”. Det är mycket diskussion i media om bandyn i dagarna. Häromdagen var det också fler än 100 inlägg på Facebook om den döende bandyn. 

Och det byggs nya konstfrusna bandybanor. Den 26 januari invigs Boda Isstadion i Borås med VM-matchen Finland-Kazakstan

UteblivenPubliktillströmningensom en följd av höga biljettpriser och mindre marknadsföring har diskuterats flitigt i samband med fotbollslandskamper. Men nu har fotbolllförbundet mobiliserat och ansträngningarna ger resultat. Intresset för damlandslagets match mot Tyskland på Friends Arena i april är fortsatt stort. Samtidigt som tjejerna tränar i Sydafrika har försäljningen på hemmaplan nu passerat 18 000 sålda biljetter. Siktet är inställt på att överträffa det befintliga publikrekordet, 20 301. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Vad gör man inte för att visa glädjen över ett nytt sponsorskap. I synnerhet när värdet är så högt, då kan fyra herrar till och med ta på¨sig hockeyutrustning.

200 miljoner kronor i botten plus möjlighet till en mästerskapsbonus. Bonusen är densamma för herr-och damlandslaget och kan uppgå till maximalt 1,5 miljoner kronor per år om både Tre Kronor och Damkronorna vinner VM-guld. 

De nya spelreglerna kräver mycket mer av de bolag som erbjuder spel och vadslagning på nätet. Med nya krav om licens även för kasinon och bettingbolag som finns på servrar i andra länder så förväntas den svenska spelmarknaden bli tryggare.

Staffan Lindeborg ser fram mot sitt nya liv friherre. Efter 50 år på Sveriges Radio och Sveriges Television är han nu Senior Advisor i barnens bolag Lindeborgs Communications AB. Och nu ska han skriva en bok som resande i sportens underbara värld. Han har en del att berätta efter bland annat ha kommenterat 18 olympiska spel.

IFK Göteborgs supportrar börjar se en framtid igen. Under ett halvår har det enbart handlat om förluster, antingen pengar, ledare, anseende eller spelare. Nu vänder strömmen av nyheter. Det uppstår plustecken också. Klubben håller på att att bygga en ny ekonomi och på spelar- och ledarsidan tillkommer nya namn. På måndagen tillkännagav IFK att klubben har gjort klart med ett nytt och långsiktigt samarbete med Ekkono Soccer Services, med huvudkontor i Barcelona.