I samarbete med En Svensk Klassiker

Hon gör motionsstudie enligt Povels paroll

”De e dom små små detaljerna som gör det” sjöng Povel Ramel och Wenche Myhre i den älskade slagdängan från 1972 med samma titel.

Ett synsätt som även gäller för motion. Det är nämligen vardagsmotionen – inte toktränandet – som är avgörande för folkhälsan i Sverige. Det ska Marie Söderqvist visa i en unik studie.

Studien heter Rörelse i vardagen – en rapport om vikten av vardagsmotion och hur den kan främjas, och görs på uppdrag av organisationen En Svensk Klassiker.

Marie Söderqvist sitter i organisationens advisory board och har ett förflutet som bland annat förbundsdirektör för branschorganisationen Livsmedelsföretagen, en del av Svenskt Näringsliv, vd för analysföretaget United Minds samt ledarskribent i Svenska Dagbladet. Hennes roll som krönikör i Expressen, samt som paneldeltagare och debattör i TV4:s Nyhetsmorgon har också hjälpt till att göra henne till en både välkänd och igenkänd profil när det gäller frågor om främst matens betydelse för hälsan – och därmed samhällsutvecklingen.

Toppade med Klassikern

Nu lägger hon till begreppet motion, vilket är naturligt. Träning har nämligen varit en viktig del av Marie Söderqvists liv, vilket hon toppade 2012 med att göra både Klassikern och Tjejklassikern samma år.

– Tjejklassikern blev som en uppvärmning där jag kunde testa min förmåga i varje delgren inför Klassikern, säger Marie Söderqvist som i nästa andetag svarar på frågan vilken gren som var den största utmaningen:

– Vätternrundan! Att sitta på en cykel i drygt elva timmar är inte naturligt – och en stor utmaning.

Inventering av den forskning som finns inom området är starten av studien, liksom fakta och inspiration från böcker i ämnet såsom Anders Hansens Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna.

Begreppet som står i centrum i Marie Söderqvists studie är vardagsmotion.

”Luras” att motionera

Marie Söderqvists fem bästa tips på vardagsmotion till Idrottens Affärers läsare:

  1. Cykelpendla: Studier visar att den som cyklar ett par gånger i veckan känner sig lyckligare.
  2. Ställ bilen, gå och handla. Använd ryggsäck så slipper du bära kassar.
  3. När du går ut och äter lunch på arbetet, välj en restaurang som ligger en bit bort, så får du en promenad på köpet.
  4. Låt bilen stå och promenera med barnen till skolan.
  5. Välj bort hissen och ta trapporna.

Foto: Livsmedelsföretagen

– Vardagsmotionen är avgörande för folkhälsan. Cirka åttio procent av befolkningen rör inte tillräckligt på sig, så det gäller att hitta motion i vardagen, förklarar Marie Söderqvist.

Vem bär då ansvaret för att människor rör på sig: Individen, idrottsrörelsen eller rent av stat, kommun och landsting?

– Idrottsrörelsen är mestadels upptagen av att marknadsföra sina egna idrotter, och tänker sällan helhet såsom folkhälsa för hela samhället, individen är i många fall långt ifrån att börja komma igång att träna och behöver hjälp och stöd. Återstår samhället som kan göra många saker för att ”lura” oss att börja motionera i vardagen, att få till tio tusen steg om dagen. Ett sätt är att skapa cykelleder som inte leder till konflikt med bland annat gående och bilister. Här handlar det om att hitta lösningar på infrastruktur som fungerar, som i Köpenhamn och Amsterdam. Men det kan också handla om något så enkelt som gratis p-plats en kilometer från tågstationen, så att den som ställer bilen för att pendla med tåget in till city får åtminstone en lite längre promenad fram och tillbaka varje vardag. En vana som kan leda till mer och regelbunden motion.

Ungdomar extra viktig grupp

För gruppen ungdomar är vardagsmotion extra viktigt, enligt Marie Söderqvist.

– Den generationen som är tonåringar i dag är den första som sitter still, vi föräldrar kör dem till och med till och från skolan och träningen, har konstant tillgång till snabbmat och ibland även läsk och godis. Konsekvenserna av det kommer att ta några år att se, men det ser inte positivt ut.

Desto gladare då att det finns projekt som är på väg att ”knäcka koden”. Bunkeflo-projektet i Skåne är ett sådant. Det går ut på att få barnen att röra på sig systematisk under skoldagen, inte bara idrottslektionen, med stora hälsovinster som följd.

– Bunkeflo-projektet visar att en bättre kondition har inte bara effekt på hälsan, utan också ger högre betyg i bland annat matematik, svenska och engelska - främst för pojkarna. Det är egentligen inte så konstigt. En bättre hälsa stärker din hjärna och gör att du kan tänka bättre, precis som mat. Att gå hungrig en hel dag är inte heller bra för skolresultaten, säger Marie Söderqvist.

Thomas Björn


Fotnot: Studien ska vara klar att presenteras vid En Svensk Klassikers seminarium Klassikerforum, som arrangeras tillsammans med Stockholms Handelskammare i den senares lokaler i Stockholm den 31 maj kl.11.30-13.00.